Momentum är ett vanligt begrepp på aktiemarknaden, men vad menar man med momentum, och vad säger det om börsbolagen? Hur relaterar det till framtida avkastning? Och på vilket sätt är aktier inte potatis?
Ett enkelt koncept
Momentum är i grund och botten mycket okomplicerat. Det beskriver helt enkelt om en aktie gått bra eller dåligt. De som investerar baserat på en momentum köper aktier som gått bra, svårare än så är det inte. Hur detta ska bedömas finns det däremot många åsikter om, så här är det fritt fram att hitta på något själv.
Två vanliga mått är:
- Aktiens totalavkastning under det senaste året exklusive den senaste månaden.[1]
- Aktiens medelpris under de senaste 30 dagarna dividerat med aktiens medelpris under de senaste 250 dagarna.
Allt är inte relativt
En akties momentum kan bedömas från både ett absolut och ett relativt perspektiv. Med ett absolut synsätt bedöms aktiens avkastning utifrån en fast nivå, till exempel om aktiens medelpris under de senaste 30 dagarna är högre eller lägre än medelpriset under de senaste 250 dagarna. Med detta perspektiv har de flesta aktier bra momentum när börsen rusat brett. Det relativa perspektivet sätter större krav. Här gäller det minsann att tillhöra de bättre aktierna oavsett om börsen sjunkit eller stigit, då utvecklingen sätts i relation till andra aktiers. Om momentum mäts med det senaste årets avkastning så gäller det alltså att tillhöra de aktier som stigit mest (eller sjunkit minst för den delen), till exempel tillhöra de 20% bästa.
Recept på avkastning
Båda perspektiv är intressanta på olika sätt, men det relativa tycker jag ligger mer i linjer med konceptet ”gå bra eller dåligt”. Det är ju trots allt skillnad på att bara ta sig i mål och att vara bland de 1% snabbaste på Göteborgsvarvet. Det är också det relativa perspektivet som akademiska artiklar om momentum brukar handla om, och här finns det mycket att läsa. Momentum är nämligen ett av de mest testade koncepten i finanslitteraturen, kanske för att det helt enkelt fungerat väldigt bra.
Aktier med starkt momentum brukar ha högre avkastning än aktier med svagt momentum. Detta har varit sant under en lång tid tillbaka, på många olika marknader, för flera olika tillgångsslag och justerat för diverse andra skruvbollar man kastat mot faktorn. Ett exempel på historiskt test hämtat från Sverige kan ses i grafen nedan.
[1] Det där med exklusive den senaste månaden gör man eftersom det finns ett omvänt mönster på kortare horisonter, som en månad, jämfört med längre horisont, som ett år.
Ska det se ut så här?
Medan detta får vissa att se ut som Michael Scott här finns det de som menar att allt har en logisk förklaring. Aktier med högre risk ska ge högre avkastning än aktier med låg risk för att kompensera för den högre risken. Aktier med starkt momentum måste haft högre risk och därför haft högre avkastning. Troligtvis har de även högre risk framåt, och därför kommer de också ha högre avkastning framåt vilket skapar mönstret i grafen ovan.
Rent teoretiskt är det inget fel på detta resonemang. Börjar man gräva lite kommer dock tanken ”Men hallå! Det stämmer ju inte!”. Tittar man på volatiliteten, det vanligaste sättet att mäta en akties risk, så är den snarare lägre för aktier med starkt momentum än för aktier med svagt momentum. Alltså tvärtom mot vad ovan resonemang förutser.
Volatilitet (hela testperioden) | |
| Portfölj med starkt momentum | 22,31% |
Portfölj med svagt momentum | 26,98% |
Volatilitet senaste året (median) | |
Aktier med starkt momentum just nu | 41,04% |
Aktier med svagt momentum just nu | 60,37% |
[Tabellen visar volatilitet för portföljerna i det hypotetiska testet i grafen ovan samt medianen på volatilitet för aktierna som fanns i respektive portfölj vid testperiodens slut (2023-06-18). Volatilitet är standardavvikelsen av månadsavkastningen, årsskalad genom att multiplicera med roten ur 12.]
Om man mäter volatiliteten för de båda portföljerna bestående av aktier med starkt respektive svagt momentum, och tittar på vilken risk de har efter att de klassificeras utifrån momentum, så talar även detta mönster emot resonemanget.
Bakom förändrad värdering
Dessutom har aktier som utmärker sig positivt och negativt i avkastning oftast för stora rörelser för att vara drivna av risk. Mer troligt är att något annat hänt som påverkat företagens värdering. Det finns flera bra sätt att värdera ett företag på. I grund och botten har dock alla gemensamt att de bedömer tre aspekter: Tillväxt, risk och lönsamhet. När ett företags värdering ändras hittas alltid anledningen i en av dessa aspekter.
- Marknaden förväntar sig högre/lägre lönsamhet framöver.
- Företaget har rapporterat högre/lägre lönsamhet än vad som var förväntat.
- Marknadens bedömning av företagets risk har förändrats.
- Marknaden förväntar sig högre/lägre tillväxt framöver.
Företag med stark utveckling har rapporterat bättre lönsamhet än vad som var förväntat, fått bättre utsikter vad gäller tillväxt och lönsamhet eller fått en lägre riskbedömning. Tvärtom för företag med svagt momentum.
Några nutida exempel
Nedan följer exempel på aktier på Stockholmsbörsen som just nu har starkt respektive svagt momentum utifrån första måttet ovan.
| Starkt momentum | Svagt momentum |
| Volvo AB | SBB |
| Hexpol | Sinch |
| AAK | Embracer |
| ABB | SAS |
| Atlas Copco | Corem |
| SSAB | Truecaller |
| Ependion | Volvo Cars |
| Alfa Laval | Intrum |
[Tabellen visar ett urval av aktier på Stockholmsbörsen med starkt respektive svagt momentum baserat på totalavkastning under det senaste året exklusive den senaste månaden, mätt 2023-06-18.]
Många av bolagen med starkt momentum har gynnats av att konjunkturen varit starkare, eller mindre svag, än vad man förväntade sig för ett år sedan. Alla har rapporterat bättre än förväntat och flera har vittnat om fortsatt hög efterfrågan, särskilt i USA. Företagens tillväxt och lönsamhet har därför varit bättre än väntat samtidigt som prognoserna för den närmaste tiden förbättrats. Man kan också hävda att riskerna i de mer konjunkturkänsliga bolagen sjunkit, då sannolikheten för en djup lågkonjunktur blivit lägre. För AAK, som är mindre konjunkturkänsligt än de andra med starkt momentum, var risker kring höga råmaterialkostnader och nytt regelverk på certifiering inom EU tidigare orosmoln som nu lättat (risken har sjunkit), och bolaget har lyckats hålla lönsamheten uppe med produktivitetsförbättringar (lönsamheten har stigit).
För vissa av aktierna med svagt momentum, som Intrum, SBB och Corem, har de stigande räntenivåerna varit negativt då det gjort att deras tillgångar sjunkit i värde samtidigt som deras lån blivit dyrare. Ett annat tema bland aktierna med svagt momentum är förändrad syn på bolagens tillväxt. För ett år sedan sågs Truecaller som ett spännande tillväxtbolag med passande tillväxtvärdering. Efter 3 kvartal med negativ försäljningstillväxt har tillväxtvärderingen fått ge sig. Liknande men samtidigt helt annorlunda historier hittas hos Embracer och Sinch.
Lägre risk än tidigare bedömt är alltså en av anledningarna till att vissa aktier har starkt momentum, ännu en hänseende som talar emot resonemanget att hög risk driver avkastningen för aktier med starkt momentum. På samma sätt är högre risk än tidigare en möjlig anledning till att en aktie har svagt momentum.
Förankringseffekten
En mer trolig anledning till att momentum fungerar på aktiemarknaden verkar vara en psykologisk effekt som kallas förankringseffekten: att lägga för stor vikt vid en referenspunkt (ett ankare). Investerare kanske inte värderar in den positiva (eller negativa) förändringen i bolaget tillräckligt eftersom de tittar för mycket på det pris som varit. Kanske dras fel slutsats baserat på aktiekurvan. Du kanske till ock med känner igen det? Ibland tar det emot att köpa en aktie som handlas på all-time-high, samtidigt som det är lockande att bottenfiska i aktier som sjunkit mycket.
Aktier är inte potatis
Att köpa billigt och sälja dyrt är ju trots allt det man siktar på när man handlar aktier. Att våra hjärnor översätter detta till att köpa billigt eller dyrt relativt tidigare pris är inte särskilt konstigt. Det är ju trots allt så det fungerar på andra marknader. En tröja på rea är billigare än vad den var före rean, precis som datorer, tennisbollar, leksaker och potatis på extrapris. När vi sen går från butik till aktiemarknad tar vi med oss samma tankesätt och plötsligt blir aktier som stigit mycket dyra och aktier som sjunkit mycket blir billiga, trots att billigt eller dyrt egentligen inte har med aktiekurvan att göra.
Precis som med hur momentum ska mätas är det såklart fritt att ha en egen teori om varför aktier med starkt momentum slagit aktier med svagt momentum. Oavsett orsak är det en intressant gåta. Det blåser inte men på något sätt finns det ändå med- och motvind på aktiemarknaden.
Anton Kristiansson
Artikeln uttrycker författarens åsikter vid publiceringens tidpunkt vilka med tid kan ändras utan allmän underrättelse. Eventuella faktafel är författarens egna. Publiceringen sker utan ansvar eller skyldighet från Simplicity. Innehållet ska inte betraktas som finansiell rådgivning eller uppmaning att fatta vissa beslut. Alla beslut som tas baserat på informationen sker helt på egen risk. Alla investeringar är förenade med risk och det är inte säkert du får tillbaka hela det investerade beloppet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.