Förvaltarkommentar

Efter några lugna dagar under inledningen av det nya året ökade volatiliteten successivt och januari blev till slut en relativt stökig månad med sjunkande börskurser och stigande räntor.  

Konflikten mellan Ryssland och Nato förvärrades och risken för en rysk invasion av Ukraina har ökat väsentligt. Det gjordes en hel del diplomatiska insatser från både amerikanskt och europeiskt håll för att försöka hitta en lösning av situationen, men än så länge har de samtal som förts inte givit några märkbara resultat. Marknaden har tagit en del höjd för den upptrappning av säkerhetsläget som skett, men denna typ av risk är generellt sett mycket svår att prissätta. Trots en kraftigt ökande smittspridning av Corona i stora delar av världen började en del länder att öppna upp sina ekonomier igen, vilket bedöms ge positiva effekter på tillväxten. Inflationstakten fortsatte att stiga under slutet av 2021 enligt den statistik som publicerades under januari. I USA är årstakten för närvarande 7%, vilket är den högsta nivån sedan 1982 och i Sverige redovisades en inflation på 4,1%. Mycket av den kraftigt stigande inflationen förklaras dock av stigande energipriser vars påverkan kommer minska successivt under året. I USA påverkas statistiken även av högre priser på bland annat livsmedel och begagnade bilar.  

Den amerikanska centralbanken Fed, sände som väntat en tydlig signal om att de kommer att höja styrräntan vid sitt möte i mars. Fed-chefen Jerome Powell uteslöt inte heller att det skulle kunna bli en höjning med 50 punkter eller att de skulle kunna höja räntan vid flera möten i rad. Sammantaget bidrog kommunikationen från Fed till att öka sannolikheten för kommande räntehöjningar. Däremot var Fed lite mer återhållsamma i sina kommentarer kring sin egen balansräkning. De planerar för en betydande minskning av tillgångsportföljen, men att denna skall ske på ett förutsägbart sätt genom att i första hand låta tillgångar förfalla snarare än att genomföra regelrätta försäljningar. 

I Europa ser situationen annorlunda ut och där är det underliggande inflationstrycket betydligt lägre än i USA, vilket också ECB har betonat. Företrädare för ECB har vid ett antal tillfällen också poängterat att marknadens förväntningar om kommande räntehöjningar är för aggressiva. Under februari kommer vi att få mer vägledning om vilka bedömningar både ECB och den svenska Riksbanken gör, i samband med deras respektive räntemöten.

Den högre volatiliteten påverkade även de internationella kreditmarknaderna som hade en svagare utveckling drivet av både stigande långa räntor och kreditspreadar. De nordiska marknaderna höll emot bättre även om en viss svaghet kunde noteras också här. Rapportsäsongen för det fjärde kvartalet har än så länge visat på en relativt god resultatutveckling bland de bolag som har rapporterat, vilket givit stöd åt företagens obligationer även om resultaten inte alltid varit tillräckliga för att tillfredsställa aktiemarknadens förväntningar. Stålbolaget SSAB fick sitt kreditbetyg höjt från BB+ till BBB- av S&P, vilket fick kurserna i bolagets obligationer att stiga. Marknaden för nyemissioner kom igång igen efter juluppehållet och ett antal företag gav ut nya obligationer. Aktiviteten var dock något avvaktande då de stigande kreditspreadarna har gjort att några bolag valt att avvakta. Simplicity deltog bland annat i emissioner i Vostok New Ventures, Euroflorist och Millicom.  

Det var relativt små rörelser i våra inhemska fonder då Simplicity Likviditet och Simplicity High Yield båda steg med 0,03% medan Simplicity Företagsobligationer sjönk med 0,08%. Simplicity Global Corporate Bond påverkades i högre utsträckning av den svaga internationella marknaden och gick ned med 0,61%.