Räntebrev

Från europeiskt håll kom det svaga signaler i form av olika inköpschefsindex och BNP-statistik. Europa pressas av sjunkande realinkomster för hushållen och det bidrag från export som har hjälpt till att hålla uppe tillväxten efter pandemin förväntas minska när USA saktar in och Kina brottas med sina inhemska problem. Å andra sidan innebär detta samtidigt att inflationstrycket sjunker, vilket bör underlätta för ECB framöver. I Sverige visade den så kallade KI-barometern att hushållen fortsätter att pressas av högre räntor och högre inflation. I takt med sjunkande inflationstakt och lägre räntor bedöms dock konsumtionen öka mot slutet av året. Detta kommer ge stöd till den svenska ekonomin som står ut på ett positivt sätt inför 2025. I slutet av månaden meddelade de kinesiska myndigheterna att de skall vidta ytterligare åtgärder för att stötta landets ekonomi. Utöver sänkta räntor och andra penningpolitiska insatser skall statsobligationer emitteras i syfte att stötta statliga investeringar och motverka nedgången i fastighetsmarknaden. Nyheterna gav inte bara stöd till de kinesiska börserna utan bidrog även till kursuppgångar på andra håll i världen.  

Riksbanken levererade en sänkning av styrräntan med 25 punkter samtidigt som de indikerade ytterligare två till tre sänkningar i år om inflationsutsikterna håller i sig. Detta öppnar dörren för en dubbelsänkning i november under förutsättning att inkommande data ger stöd för det. Den amerikanska centralbanken sänkte sin ränta med 0,50 procentenheter, vilket var något överraskande för analytikerna men inte för marknaden som hade tagit höjd för det i sin prissättning. Beslutet motiverades av att Fed nu kan rikta ett större fokus mot arbetsmarknaden som uppvisar tydliga svaghetstecken. Reaktionerna efter beskedet var något blandade då marknaden tvekade mellan om man skulle göra en positiv tolkning och glädja sig över lägre räntor eller om det är så att Fed är mer oroliga för konjunkturutvecklingen än vad man vill ge sken av. Även ECB sänkte räntan i enlighet med förväntningarna samtidigt som de justerade ned sina tillväxtprognoser för 2025. 

På kreditmarknaden var det full fart med uppgångar i obligationspriser till följd av rådande yieldnivåer samt sjunkande räntor och kreditspreadar. Aktiviteten i primärmarknaden var hög vilket också spillde över i andrahandsmarknaden då investerare valde att sälja av befintliga innehav för att göra plats för nya. Den generella bilden är att det fortfarande finns gott om riskvilligt kapital vilket visade sig under september genom övertecknade emissioner till i många fall relativt låga kreditspreadar. Ett annat tecken på ett bättre risksentiment är att företag som tidigare haft svårt för att genomföra transaktioner nu kan återvända till obligationsmarknaden. Ett exempel på det är fastighetsbolaget Heimstaden Bostad som efter att inte ha givit ut några nya obligationer sedan början av 2022 kunde emittera vid två tillfällen, med några dagars mellanrum i slutet av augusti och början av september.  

Turerna kring Ellos fortsatte då bolagets huvudägare, Nordic Capital, begärde företaget i konkurs. Några dagar senare meddelade företaget att samtliga tillgångar i konkursboet överförts till obligationsägarna och att en ny finansieringsstruktur skall tas fram. Kursreaktionerna efter nyheterna blev relativt begränsade. Kurserna i det tyska investmentbolaget Mutares aktier och obligationer föll kraftigt efter att Gotham City Research publicerat en rapport som hävdar att Mutares kassaflöden är otillräckliga och att värdet på det egna kapitalet är överdrivet. Rapporten fick såväl aktie- som obligationskurser att falla kraftigt vilket påverkade ett antal av våra fonder negativt. Bolaget bemötte dock rapporten och kurserna återhämtade sig något.