Förvaltarkommentar

April blev en händelserik månad med ett intensivt nyhetsflöde inom många olika områden. Även om det i många avseenden fortsätter vara en utmanande omvärld med hög inflation, fortsatta räntehöjningar och politiska slitningar utvecklades de finansiella marknaderna generellt sett starkt. Detta förklaras i huvudsak av att starka bolagsrapporter givit stöd åt såväl aktie- som kreditmarknaderna. 

Den amerikanska inrikespolitiken hamnade återigen i fokus när frågan om det amerikanska skuldtaket aktualiserades. Det republikanskt styrda representanthuset antog förvisso ett förslag om att höja taket i utbyte mot stora utgiftssänkningar under de kommande åren. Förslaget förväntas dock inte gå igenom i senaten och skulle det mot all förmodan inträffa, kommer president Biden med stor sannolikhet lägga in sitt veto. Frågan måste lösas inom kort och USA:s finansminister Janet Yellen varnade för att det kommer få stora negativa konsekvenser om detta inte skulle lyckas. Frågan är inte ny och brukar komma upp på tapeten då och då och i slutändan brukar det alltid lösa sig. Det polariserade politiska läget i USA gör dock att risken för att politikerna inte skall komma överens bedöms vara högre denna gång. Detta illustreras också av att kostnaden för att försäkra sig mot en default i amerikanska statsobligationer stigit till de högsta nivåerna sedan finanskrisen i slutet av 00-talet.

Bankoron blossade återigen upp efter att den problemtyngda banken First Republic Bank rapporterade att deras kunder tagit ut mer än 40 procent av sina insättningar hos banken under det första kvartalet. Den 1 maj meddelade amerikanska myndigheter att de tagit kontroll över banken och att merparten av verksamheten kommer säljas till JP Morgan. Som ett led i affären skyddas insättarna medan aktieägarna förlorar hela sitt kapital. First Republic Bank blir därmed den tredje amerikanska banken som går under på kort tid. 

I Sverige kom det in statistik som visar att detaljhandeln fortsätter att falla, vilket ses som ett bevis på att de högre räntorna nu börjar märkas av ordentligt i hushållens plånböcker. Denna bild bekräftades av att utvecklingen för konsumentprisindex, KPI, var något lägre än förväntat vid den senaste mätningen. I absoluta tal är inflationen fortsatt hög, men trenden är nedåtgående och detta mönster märks även i många andra länder. Vid sitt direktionsmöte i april höjde Riksbanken återigen styrräntan, denna gång med 50 punkter till 3,50 procent. Beslutet var dock inte enhälligt då två ledamöter reserverade sig och röstade för endast 25 punkters höjning. Under presskonferensen sade Riksbankschefen Erik Thedéen att penningpolitiken nu bedöms vara åtstramande och de svenska korta räntorna sjönk efter beskedet. Sannolikheten för ytterligare räntehöjningar har också fallit tillbaka något.

Trots den osäkra omvärldsbilden har den pågående rapportsäsongen visat att många bolag haft en fortsatt stark utveckling. Den absoluta majoriteten av de företag som släppt sina rapporter för det första kvartalet har överträffat analytikernas prognoser medan endast ett fåtal har överraskat negativt. Det är dock tydligt att osäkerheten inför framtiden är stor och reaktionerna på såväl aktie- som kreditmarknaden har i många fall blivit stora i samband med rapporterna. Bland de företag som kommit med positiva överraskningar kan nämnas industribolagen Volvo, Scania och Atlas Copco samt de nordiska storbankerna.

Fastighetsbolagen har över lag redovisat en god utveckling i den operationella verksamheten, bland annat drivet av höjda hyror. Samtidigt har de högre räntorna och kreditspreadarna tyngt resultaten och medfört lägre räntetäckningsgrader. De flesta bolag har även fortsatt skriva ned värdet på sina fastigheter vilket i sin tur lett till högre belåningsgrader. På den positiva fronten kan noteras att många bolag arbetat aktivt med att hantera sin balansräkning genom avyttringar av fastigheter och återköp av utestående obligationer. Kredithanteringsbolaget Intrum gjorde återigen marknaden besviken genom att redovisa ett sämre resultat än förväntat och priset på bolagets obligationer föll som en konsekvens av detta. 

Kreditmarknaden hade en stark utveckling under april och samtliga våra fonder utvecklades väl. Simplicity Global Corporate Bond uppvisade den högsta uppgången då den steg med 0,90%. Utvecklingen var dock volatil vilket speglar den osäkerhet som råder i den internationella marknaden. Simplicity Likviditet, Simplicity Företagsobligationer och Simplicity High Yield steg med 0,48%, 0,81% respektive 0,72%.

Under månaden startade vi en ny fond, Simplicity Nordic Corporate Bond, som är en eurohedgad version av Simplicity Företagsobligationer. Hör gärna av er till oss om ni vill ha mer information om denna fond.