Räntebrev

Under månaden steg volatiliteten i de finansiella marknaderna när marknadens fokus skiftade mellan förhoppningar om en mjuklandning i ekonomin och rädsla för en kraftigare avmattning.

Kreditvärderingsinstitutet Fitch sänkte USA:s kreditbetyg från AAA till AA+ på grund av försvagade statsfinanser och de återkommande svårigheterna för politikerna att komma överens om skuldtaket. Den svenska BNP-statistiken visade att den svenska ekonomin utvecklas svagare än Riksbankens prognoser, även om utfallet inte var lika svagt som det preliminära utfallet indikerade. Konjunkturinstitutets Barometerindikator som ger en indikation över stämningsläget i den svenska ekonomin sjönk i augusti, vilket indikerar att såväl företag som hushåll har en mer pessimistisk bild av den ekonomiska utvecklingen.

Den svenska kronan är fortsatt svag och handlas för närvarande på nivåer strax under 12 kr mot Euron. Den svaga kronkursen utgör sedan länge ett problem för Riksbanken då den bidrar till ett ökat inflationstryck via stigande importpriser.

Vid den årliga centralbankskonferensen i Jackson Hole, talade Fed-chefen Jerome Powell om att den starka tillväxten innebär att räntan kan komma att höjas ytterligare. Precis som tidigare poängterade han dock att inflationsuppgången har avtagit och att inkommande data kommer vara avgörande för hur Fed agerar framöver. Räntorna steg efter talet då sannolikheten för ytterligare räntehöjningar bedömdes ha ökat, men föll tillbaka efter att statistik visat på en svagare utveckling för den amerikanska arbetsmarknaden. ECB-chefen Christine Lagardes tal vid samma konferens gav inte så mycket ny vägledning om hur ECB kommer att agera under hösten. Hon betonade dock att det är bättre att höja räntan för mycket i syfte att få ned inflationen. I en intervju i Dagens Nyheter sade Riksbankschefen, Erik Thedéen, bland annat att han är förvånad över hur motståndskraftig den ekonomiska aktiviteten och den svenska arbetsmarknaden varit. Han förväntar sig inte heller ett stort fall i efterfrågan framöver. Han kommenterade också inflationsutvecklingen och nämnde att han är oroad över den stigande tjänsteinflationen som Riksbanken kan påverka med sin penningpolitik till skillnad mot energipriserna som Riksbanken inte har särskilt stora möjligheter att påverka.

Volatiliteten ökade även i kreditmarknaden som en konsekvens av den makroekonomiska utvecklingen och av enskilda bolagshändelser. De höga yielderna fortsatte dock att ge stöd till utvecklingen och de flesta marknader utvecklades positivt. Den spanska banken Santander meddelade att de inte kommer köpa tillbaka en efterställd obligation, en så kallad AT1-obligation, när det första tillfället att göra det inträffar senare i september. Beskedet kom inte helt överraskande och var därmed i stor utsträckning diskonterat av marknaden, men visar samtidigt att denna typ av obligationer är förknippade med andra osäkerhetsfaktorer. Simplicity äger inga efterställda obligationer utgivna av Santander. Heimstaden AB som är stor ägare i bostadsfastighetsbolaget, Heimstaden Bostad, valde att köpa tillbaka utestående obligationer genom ett tenderförfarande. Åtgärden kom efter att de båda bolagen varit satta under press från såväl media som marknad och togs emot positivt.

Primärmarknaden tog fart igen efter en period av lägre aktivitet under sommaren. Simplicity deltog bland annat i emissioner i Nibe, Electrolux och det norska rederiet Wallenius Wilhemsen.

Samtliga fonder hade en stark utveckling under månaden. Simplicity Likviditet, Simplicity Företagsobligationer och Simplicity High Yield som gynnades av den starka utvecklingen i den nordiska marknaden gick upp med 0,51 %, 0,67 % respektive 0,81 %  medan Simplicity Global Corporate Bond steg med 0,30 %.