Förvaltarkommentar

I maj var volatiliteten mycket hög i de finansiella marknaderna på grund av de osäkra framtidsutsikterna. Inflationsstatistiken som publicerades visade att pristrycket befinner sig på rekordhöga nivåer. Samtidigt är den ekonomiska aktiviteten god och arbetsmarknaden stark, vilket ökar trycket på centralbankerna att fortsätta höja räntorna och minska sina tillgångsköp. Detta skapar i sin tur en oro för att en allt för stram penningpolitik kan leda till en recession framöver. Det bästa scenariot vore om centralbankerna kunde lyckas sänka inflationstrycket genom sina åtgärder och därigenom uppnå en mjuklandning i konjunkturen. Detta kommer vara en svår balansgång som kommer få stor påverkan på marknadernas utveckling framöver. Kriget i Ukraina fortsätter att ställa till med problem och under månaden införde EU nya sanktioner mot Ryssland som bland annat innebär ett importförbud för rysk olja, nya inreseförbud, fler frysta tillgångar samt ett uteslutande av den ryska storbanken, Sberbank, från betalningssystemet Swift. På den positiva fronten kan noteras att kinesiska myndigheter beslutade om en successiv återöppning av Shanghai som varit nedstängt på grund av Covid i ett antal månader. Det kom också in en del statistik som visade på en något bättre utveckling än förväntat för den kinesiska ekonomin.

I Europa skickade olika företrädare för ECB signaler om en förestående räntehöjning och de flesta bedömare räknar nu med att räntan höjs under sommaren. Den amerikanska centralbanken höjde som förväntat sin ränta med 0,50 procentenheter och förväntningarna är att Fed kommer fortsätta höja räntan i samma takt under de kommande månaderna. Protokollet från Fed-mötet visade också att ledamöterna är fast beslutna om att agera snabbt för att stävja den höga inflationen samt att de för närvarande inte är särskilt oroade för de negativa effekter en mer återhållsam penningpolitik kan få på tillväxten. I Riksbankens stabilitetsprognos som publicerades under månaden lyftes den höga inflationen och högre räntor fram som en risk för bland annat svenska hushåll och fastighetsbolag.

I kreditmarknaden fortsatte den svaga utvecklingen och både internationella och nordiska företagsobligationer sjönk under månaden. Indexet Itraxx Crossover som visar kostnaden för att försäkra sig mot kredithändelser i europeiska High Yield-bolag steg kraftigt och handlas för närvarande på nivåer som, med undantag av en kort period under våren 2020, är de högsta sedan 2013. Rapportperioden för det första kvartalet är i stort sett avslutad och de flesta bolag har rapporterat goda resultat och de högre kreditspreadarna är därmed en reflektion av lägre riskvilja och oro inför framtiden snarare än en försämrad kreditkvalitet. Det danska industribolaget Frontmatec blev uppköpt vilket fick priset på bolagets obligationer att stiga. Detta gav ett positivt bidrag till avkastningen i våra fonder. Nyemissionsaktiviteten var låg mot bakgrund av det svaga sentimentet och det var i huvudsak Investment Grade-bolag som valde att ge ut nya obligationer. Simplicity deltog bland annat i emissioner i AB Volvo och Sörmlands Sparbank.

Samtliga fonder påverkades av den negativa marknaden och hade en svag utveckling. Simplicity Likviditet gick ned med 0,26 % medan Simplicity Företagsobligationer, Simplicity Global Corporate Bond och Simplicity High Yield sjönk med 1,37%, 0,90%, respektive 1,51%. Yielden i samtliga fonder har stigit kraftigt som en konsekvens av de högre kreditspreadarna, vilket ger en högre löpande avkastningstakt.