Förvaltarkommentar

November blev ännu en händelserik månad där marknaderna varierade i takt med nyhetsflödet.  

I Kina införde myndigheterna nya restriktioner efter stora utbrott av Covid 19 i ett antal storstäder. Åtgärderna orsakade stor ilska bland befolkningen och det har rapporterats om omfattande demonstrationer i flera städer mot regeringens hårda Corona-strategi. Situationen är besvärande för regimen i Peking som dels är ovan vid den här typen av folkliga protester och dels vill göra vad de kan för att upprätthålla den ekonomiska aktiviteten. Även om en hel del åtgärder vidtagits genom olika typer av stödpaket och kreditlättnader oroar sig marknaden för hur en lägre kinesisk tillväxt kan tänkas slå mot den globala ekonomin och det har rapporterats om att allt fler företag börjar omvärdera Kina som både produktionsland och marknad. I slutet av månaden gjordes dock vissa uttalanden som ökade förhoppningarna om lättnader av den hårdföra covidstrategin, något som togs emot positivt av marknaderna. I USA blev inte mellanårsvalet den republikanska framgångsvåg som vissa bedömare trott då Demokraterna lyckades behålla majoriteten i Senaten. Dock förlorade man makten över Representanthuset, vilket försvårar för president Biden att få igenom sin politik. I Sverige presenterade den nya regeringen sin första budget. De som hade hoppats på en boost från en expansiv finanspolitik blev dock besvikna då budgeten utmärktes av stor försiktighet på grund av det osäkra ekonomiska läget. 

Den amerikanska inflationsstatistiken som publicerades i mitten av månaden visade på en lägre inflation än förväntat vilket fick marknaderna att ta ett glädjeskutt. Även om de flesta bedömare är ense om att det kommer fler räntehöjningar från den amerikanska centralbanken har hoppet ökat om att åtstramningstakten kan börja minska. Fed-chefen, Jerome Powell, gjorde också ett uttalande om att det snart är dags att slå av på räntehöjningstakten. I Sverige fick inflationssiffrorna ett betydligt svalare mottagande även om inflationstakten sjönk i oktober jämfört med månaden innan. Nedgången förklarades dock i huvudsak av sjunkande energipriser och den underliggande inflationen var högre än förväntat, något som fick de svenska obligationsräntorna att stiga. Högre boräntor tillsammans med rekordhöga energipriser har även skapat stor osäkerhet i bostadsmarknaden och under månaden rapporterades om ytterligare nedgångar för priserna på såväl lägenheter som småhus. Det höga pristrycket var också huvudargumentet till varför Riksbanken valde att höja styrräntan med 0,75 procentenheter till 2,50 procent. Räntebanan höjdes också och indikerar nu att styrräntan kommer landa på strax under 3 procent under 2023. För att förstärka den penningpolitiska åtstramningen kommer Riksbanken även minska sina värdepappersinnehav under nästa år.

I kreditmarknaden höll den starka trenden i sig och kreditspreadarna fortsatte sjunka. Förutom förhoppningar om minskade penningpolitiska åtstramningar kan det positiva sentimentet också förklaras av att nivåerna på yielderna åter blivit så attraktiva att investerare söker sig tillbaka till marknaden. När det gäller nyhetsflödet från företagen kom det såväl positiva som negativa nyheter. Kredithanteringsbolaget Intrum tvingades vinstvarna efter att ha fått göra ännu en stor nedskrivning av värdet på en portfölj meditalienska tillgångar. Det tyska fastighetsbolaget Aroundtown meddelade att de inte tänker återbetala en så kallad hybridobligation när den första möjligheten att göra detta infaller i början av nästa år. Denna typ av obligationer har varit ett vanligt förekommande instrument som också använts av en rad svenska fastighetsbolag och beskedet påverkade även de bolagens obligationer negativt. Fastighetsbolaget Corem annonserade att de tecknat en avsiktsförklaring om en försäljning av en stor portfölj till en icke namngiven internationell investerare. Affären bedöms avslutas under våren och fick kursen på bolagets obligationer att stiga. SBB genomförde en storaffär, i vilken man säljer 49 procent av en portfölj med utbildningsfastigheter till den kanadensiska investeraren, Brookfield, för 9,2 miljarder kronor. Likviden från försäljningen skall användas för att minska SBB:s skuldsättning och beskedet om affären tog emot positivt av såväl aktie- som obligationsmarknaden. Primärmarknadsaktiviteten ökade från låga nivåer och Simplicity deltog bland annat i emissioner i Metso Outotec, Electrolux och Telefonica. 

Samtliga fonder hade en positiv utveckling under månaden. Simplicity Likviditet gick upp med 0,29 % medan Simplicity Företagsobligationer, Simplicity Global Corporate Bond och Simplicity High Yield steg med 0,88 %, 1,69% samt 1,38%.