Räntebrev

September blev en ganska dyster månad på marknaderna med sjunkande börskurser och stigande kreditspreadar. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring såväl utvecklingen för den globala ekonomin som för räntorna. Även om de flesta bedömare räknar med att vi är nära toppen i centralbankernas räntehöjningscykler är inflationen fortfarande för hög för att det skall gå att diskontera räntesänkningar i närtid. I USA fortsatte det politiska spelet kopplat till finansieringen av den amerikanska statsapparaten. Till sist lyckades dock politikerna komma överens om en övergångsbudget som gör att en nedstängning kan undvikas fram till Thanksgiving-helgen i slutet av november.  Det pågår även en strejk bland arbetarna hos de stora amerikanska biltillverkarna General Motors, Ford och Stellantis som på sikt kan leda till problem för såväl bolagen som för deras underleverantörer. På den geopolitiska fronten blev splittringen bland stormakterna ännu tydligare då inte bara Vladimir Putin utan även Xi Jinping uteblev från G20-mötet i New Dehli för första gången sedan 2008. Kina brottas för närvarande med stora problem kopplade till den högt belånade fastighetsmarknaden som påverkar hela den kinesiska ekonomin. Ett av de mest problemtyngda bolagen, Evergrandes aktier handelsstoppades på börsen i Hong Kong efter uppgifter om att företagets ordförande satts under husarrest och övervakning. I Sverige släppte Konjunkturinstitutet en prognos som spår att lågkonjunkturen kommer fördjupas och att den svenska ekonomin inte vänder upp förrän i slutet av 2024.

Den europeiska centralbanken, ECB, höjde planenligt räntan med 0,25 procentenheter till den rekordhöga nivån 4,00 %. Räntebeskedet följdes dock av ett budskap om att detta skulle kunna vara den sista höjningen vilket underströks av att de också sänkte sina tillväxtantaganden. Fed valde att lämna Fed Funds Rate oförändrad men till skillnad från ECB indikerade Fed att det kan komma fler räntehöjningar och också att räntan kan förbli på höga nivåer under en längre period. Även om Fed-ledamöterna fortfarande räknar med räntesänkningar under 2024 så har de återigen flyttats framåt i tiden. I Sverige höjde Riksbanken styrräntan med 25 punkter och i en intervju med svensk media sade Erik Thedéen att Riksbankens prognoser pekar på att räntan skall upp lite till för att därför ligga still under ganska lång tid. I övrigt kan noteras att Riksbanken kommer öka antalet räntemöten från fem till åtta om året från och med 2024. Kortare tid mellan varje möte kommer ge Riksbanken bättre möjligheter att anpassa penningpolitiken till de snabba förändringar som just nu sker inom ekonomin. I slutet av månaden började Riksbanken också verkställa den säkring av valutareserven som tidigare kommunicerats. Åtgärden ledde till en initial förstärkning av kursen på den svenska kronan. 

Även om kreditspreadarna steg på aggregerad nivå kompenserades detta i stor utsträckning av de höga yielder som för närvarande råder. Kredithanteringsbolaget Intrum fick sitt kreditbetyg sänkt från Ba3 till B1 av Moody´s vilket ledde till fallande priser i bolagets obligationer. SBB genomförde en affär i vilken man säljer en liten andel av sitt innehav i dotterbolaget Educo till kanadensiska Brookfield samtidigt som Educo återbetalar delar av ett koncerninternt lån till SBB. Affären innebär att SBB inte längre kommer kunna konsolidera Educo i sin resultaträkning men ger samtidigt SBB ett välkommet likviditetstillskott som gör att risken för att bolaget inte skall kunna hantera sina låneförfall de närmaste åren minskar avsevärt. Kursen i det danska företaget Georg Jensens obligationer steg kraftigt efter att företaget förvärvats av det finska Fiskarskoncernen. Detta påverkade utvecklingen i Simplicity High Yield positivt. Primärmarknadsaktiviteten var hög men det är tydligt att investerarna är något avvaktande då många processer tar längre tid att genomföra och vissa inte slutförs alls. Detta behöver dock inte nödvändigtvis vara negativt då obligationsvillkoren oftare ändras till investerarnas favör. 

Simplicity Likviditet, Simplicity Företagsobligationer och Simplicity High Yield vars innehav till största del utgörs av nordiska bolag hade en stark utveckling och steg med 0,43 %, 0,62% respektive 0,59%. Simplicity Global Corporate Bond påverkades av den högre volatiliteten i den internationella marknaden men steg trots detta med 0,18%.