Förvaltarkommentar

September blev en ovanligt händelserik månad inom många olika områden som angav tonen med fortsatt fokus på ökade risker och vikande framtidstro. 

I Sverige hölls riksdagsval, vilket slutade med en knapp valseger för en koalition bestående av M, KD, L och SD. Regeringsbildningen verkar dock bli komplicerad och i skrivande stund har inget regeringsalternativ presenterats och således har ingen statsminister ännu valts av Riksdagen. Den svenska politiska utvecklingen fick i vanlig ordning inte någon större påverkan på marknaden. I Storbritannien presenterade den nytillträdda premiärministern, Liz Truss, ett omfattande reformpaket innehållande stora skattesänkningar som inte togs emot väl då åtgärderna bedöms spä på den redan rekordhöga inflationen. Räntan på brittiska statsobligationer steg mycket kraftigt och pundet rasade som en effekt av nyheterna. Utvecklingen mildrades dock något av att Bank of England meddelade att de kommer inleda ett temporärt tillgångsköpsprogram och att de senarelägger en del andra planerade penningpolitiska åtstramningar. Europa plågas för närvarande av mycket höga energipriser, vilket tynger företagens resultat och minskar hushållens konsumtionsutrymme. Priserna på naturgas steg efter nyheterna om läckorna på gasledningen Nord Stream 1 och Nord Stream 2 som bedöms ha orsakats av sabotage. I Sverige förvärrades situationen för elpriserna av att Vattenfall meddelade att återstarten av Ringhals 4, som varit stängd sedan slutet av augusti, försenats ytterligare. 

En rad centralbanker höjde sina styrräntor under september som ett led i att bekämpa inflationen. I Europa höjde ECB med 75 punkter samtidigt som de betonade att höjningar i den här storleksklassen inte skall ses som normala och att nivån på kommande ränteförändringar kommer avgöras av inkommande data. De europeiska räntorna steg som en konsekvens av beslutet. Även den amerikanska centralbanken höjde räntan med 75 punkter vilket var i enlighet med marknadens förväntningar. Fed-ledamöterna justerade även upp sina så kallade ”dot-plots” som anger vad de tror om styrräntan framöver, något som visar att de tror på en högre Fed Funds rate än vad som tidigare indikerats. I Sverige höjde Riksbanken sin styrränta med 100 punkter, vilket var högre än analytikernas förväntningar men i linje med marknadens prissättning. Trots detta steg de svenska räntorna efter beslutet som också vållade mycket uppmärksamhet i såväl svensk som internationell media. Den avgående Riksbankschefen, Stefan Ingves, lyfte i samband med beslutet fram vikten av att agera snabbt och kraftfullt i rådande läge istället för att hamna på efterstjälken och tvingas agera mer längre fram. I protokollet från direktionsmötet som publicerades i slutet av månaden framkom att även om räntebeslutet var enhälligt så varierade åsikterna om den framtida penningpolitiken en del bland de olika ledamöterna.

Även kreditmarknaden präglades av svag utveckling och hög volatilitet. Kreditspreadarna för High Yield-bolag är i många fall över 6 % för närvarande, vilket skall läggas på toppen av en fast eller rörlig referensränta. I den svenska marknaden används i princip alltid tre månaders Stibor som referensränta för FRN-obligationer och då denna för närvarande ligger runt 1,75 % innebär detta att räntan på denna typ av obligationer ofta hamnar på 8 % och uppåt, vilket i sin tur påverkar prissättningen på nyemissioner. Då detta innebär att många företag anser att det blivit dyrt att finansiera sig i obligationsmarknaden väljer en del att avvakta medan andra refinansierar sina obligationsförfall med hjälp av banklån.  Sammantaget har det här medfört en låg primärmarknadsaktivitet. Fastighetsbolaget Corem annonserade att de hade för avsikt att köpa tillbaka två utestående obligationer och att finansiera återköpet med en ny obligation. Efter att de hade tillkännagivit sina planer försvagades marknaden kraftigt vilket fick dem att dra tillbaka både nyemissionen och återköpserbjudandet. Beskedet påverkade såväl aktie- som obligationskurser negativt. Kredithanteringsbolaget Intrum vinstvarnade efter att de hade tvingats till en nedskrivning av värdet på en italiensk tillgångsportfölj. Åtgärden väntas inte ha några effekter vare sig kassaflöde eller kreditnyckeltal i det korta perspektivet. Detta bör ses i ljuset av att bolagets VD nyligen fick sparken, men väcker ändå frågetecken kring kvalitén på företagets tillgångar och över branschen som helhet där Intrums obligationer sjönk som ett resultat av nyheten. Dataspelsbolaget Stillfront meddelade att de ingått avtal om en ny kreditfacilitet hos Svensk Exportkredit, SEK, och att medlen från denna kommer användas för att återbetala en utestående obligation, något som mottogs väl av marknaden. 

Även om aktiviteten var låg så deltog vi i ett antal nyemissioner från bland annat SKF, Telia och Nordea. Yielderna har fortsatt att stiga i samtliga fonder och även om det har påverkat avkastningen negativt under året så anser vi att det ger oss bättre förutsättningar att skapa avkastning framöver. I Simplicity Global Corporate Bond, som har ett internationellt fokus, har vi ökat räntedurationen något mot bakgrund av att de amerikanska långräntorna har stigit till nivåer som gör att vi anser det vara motiverat att ta lite ränterisk i USD.  

Mot bakgrund av de stigande räntorna och kreditspreadarna så uppvisade samtliga fonder en svag utveckling under månaden. Simplicity Likviditet gick ned med 0,08 % medan Simplicity Företagsobligationer, Simplicity High Yield och Simplicity Global Corporate Bond föll med 1,71%, 2,24%, samt 3,58%.